Sinergiakölen…igen…

Sommaren 2016 kände vi lite på den Norska stenen, vilket resulterade i reparation genom försäkringsbolag. Båten blev tillgänglig vid årsskiftet 2016/17 och kölen togs av, sedan hände inget ting. Kölen stod i vaggan och väntade, problemet är att det tar en stund och spackla upp en köl då det måste ske i flera omgångar, sedan måste man fräsa ut alla sprickor och lägga i på nytt samt förstärka vid skadade ställen.

Tyvärr slutade det med att man kladdade på spackel och gick löst med excenter slipen. Hade dom inte gjort något med kölen hade den varit i betydligt bättre skick än när dom var färdiga. Det blev en katastrof, någon jämnhet existerade inte längre och överalt där dom spacklat och slipat var det slätt som en köldskadad vinterväg. Tänker att Framnæs Maritime Senter i Sandefjord borde hålla sig till att rulla på lite bottenfärg och byta olja.

Blev arbete mellan 08:00 och 24:00 med snabbhärdande epoxi och dieselvärmare. Bredspackel och långkloss med K40, 80, 120, 180 papper och aluminiumprofiler för uppspackling av bak kant på kölen, inte koll på antal meter papper men det låg en gigantisk hög när arbetet var färdigt.

Lite bilder från arbetet. 

Vi har bara ett litet hårfint problem med Sinergian, kölen står 20 m från båten. Varvet som ska reparera kölen efter somarens grundstötning hade i helgen inte ens börjat på detta. Dom demontera den i februari och sedan har den stått och väntat…

Dom ska inte göra något förren den sitter på båten, men den rostfria plattan ovanpå måste riktas. Dert hade kommit in vatten mellan innerlinen och skrovet pga att det blivit några småskador, vatten som har kommit innifrån båten. Planen var nog att man skulle vänta på att de skulle rinna ut sakta sakt med hjälp av avfuktaren.

I helgen tog väl tålamodet slut och vi borrade tre nya hål för att själva få ur allt vatten, det vattnet som inte rann ut självmant kunde vi få ur med våtdammsugaren. Så nu får vi hoppas på att dom sätter en jvla fart så vi hinner få båten till faerdern.

Det var inte balsa i skrovet under vattenlinjen, så rädslan för att hela skrovet hade delaminerats kan vi nog styryka nu.

Lite bilder på båten…allt kan vi inte visa än…något måste bli en överaskning på regattabanan 😉

.

 

 

Jag hade sedan tidigare tagit bort all bottenfärg och slipat ner skrovet med K120 fram till bakanten på kölen, samt på roder och köl. Nu skulle detta epoxymålas samt spacklas. Jag började med 5 lager grön, efter det 7 lager grå. International rekomenderar minst 5 lager, jag spädde ut färgen så den skulle vara lättare att rolla ut samt skulle ha några extra lager eftersom jag skulle slipa lite.

Efter målningen spacklade jag skrov, köl och roder 2 gånger med utunnat epoxispackel och en bred spackelspade. Då får jag lagt i alla små ojämnheter samt den appesinskalsliknande ytan, detta ger mycket mindre sliparbete, du får ett tjockare lager och en hårdare yta.

Paralellt med epoxymålningen byggde jag upp bottenprofilen akter om kölen. Ett vattenpass fastsatt med spännband gjorde att jag fick en rak profil att utgå från. Pga härdningstiden använde jag glasfiberspackel till hela detta jobbet, paket tejp och någon träkloss fick även fungera som mall. När jag hade en rak samt någorlunda jämn uppspacklad yta, skruvade jag fast två aluminiumlister jag borrat hål i och riktade in dessa med hjälp av ett snöre. Jag slipade och spacklade tills listerna hade fått en symetrisk yta, sedan var det bara att lossa listerna slipa ner lilla kanten med k40 långkloss och spackla i hålen.

Eftar att ha tagit bort all bottenfärg akter om kölen var det dags att slipa skrov, köl o roder, startade med K120 på teleskopskaft för att få bort dom största topparna, efter det K180 på lånkloss för att få en jämn yta. Avslutade med K240 för att få en slät yta. Det är alltid lika tråkigt att rulla på bottenfärg på en jämn slät yta, men ett lager VC17 bygger inte så mycket samt ger än väldigt bra yta. Ska erkänna att jag blev väldigt mör i axlarna av allt slipande, epoxy äter ju dessutom fullkommligt papper.

Till nästa år återstår att epoxymåla akter om kölen samt lite småjusteringar på resten av skrovet. Även kölens nederdel=under, behöver få lite kärlek då man inte kommer åt detta när båten står uppställd. Beställt ny ekolodsgivare för innomskrovsmontage, tänkte ha gjort detta 2018 men upptäckte sprickor i den, därav den dåliga planeringen. När jag lyfter o spacklar igen hålet ska jag även passa på o fixa lite med kölen. Vinsten med detta är ju även en bättre bottenprofil och en snabbare båt.

Bilder på arbetet nedan, så nu är snart båten i medel SRS skick, kanske det faktiskt blir någon tävling under 2017???

 

 

 

I höstas slängde jag ju i 3/4 tonnarn för att se så allt fungerade, provköra motorn med belastning, kontroll av genomföringar samt rigga på så att alla delar var intakta och fanns kvar.

Så i år blir det att cruisa runt i en IOR Balja. Fördelen är att man kan ha spinnackern i bakfickan och man slipper dipgippar. Travare i storen och lazyjacks ska bli riktigt nice. Ingen mer 58 m2 stor med boltrope som ska försöka tyglas på däck. 7 fot kortare, halva vikten, lägre fribord kommer göra hanteringen i hamnar lättare jämfört med Sinergian, framförallt när det blåser.

Båten var målad med fartygsfärg i kombination med seaslide coating.  Är skeptisk till att man någonsin haft VM klass på skrovet (trots att man kom 12 i VM 81) det var stora ojämnheter. Tog bort all fartygsfärg, sedan slipade jag ner skrovet fram till propellraxeln, denna är den viktigaste delen och det jag hinner med i år. Som ni ser på bilderna gick det igenom till glasfibern på vissa ställen (båten har ej gelcoat) men nu har jag ett cammouflagefärgat “jämt”underlag för epoximålning och vidare spackling.

Efter att jag även slipat ner köl och roder spacklade jag upp akterdelen på köl och roder till en rak snedvinkel med hjälp av plankor, tvingar och spännband, efter dessa var bortagna fortsatte spackel och sliparbetet för att få till en jämn avslutning. Även underdelen på köl och roder spacklades upp till vassa kanter. och som vanligt måste kölens framkant få lite kärlek för att leverera en jämn vattenström.

Nästa steg är att slipa hela skrovet med långkloss och 40 korn för att få ett bra grepp på efterföljande epoxylager. Några lager epoxy innan det ska spacklas, slipning, mer epoxy. Avslutning med förtunnat epoxyspackel som lägger i dom sista ojämnheter samt tar bort apelsinskalsytan så det blir väldigt lite slipning i slutfinnishen.

Masten ska även ordnas till med lite mer dynema etc, mer om detta längre fram.

Bilder från Påskmecket nedan, Patrik lyfte i Världens hetaste TUR 80, med spegelboll och batteripark likt en Tessla.

Så var det dags för en ny arbetshelg med Sinergian. Kvällen innan hade jag inhandlat en alldeles för dyr aluminumbit. Klippte till sex bitar i skolans sax, för att sedan bocka till dom i en maskin, där man behöver vara tysk diplomingengör för att miskinen över huvud taget ska röra sig.

Tänkte det kunde vara snyggare designmässigt om dom hade mer än 90 graders vinkel, lite osäkert om det blev omptimalt montagemässigt. Dom urkapade hålen hade väl inte mm tollerans direkt 😉 så det blev lite justeringar…och mycket spackel… Konstruktionen byggde på att den skulle vara lätt att monterad och justera in samt vara stabil.

Bakgrunden för hela modifieraingen är att seglen är sydda föra att skotas mot rufftaket med minimal twist när man utnyttjar infuckern, när man flyttar ut skotpunkten på däcket blir avståndet mellan vagn och segel för stort, då ändras “skotningen” med vindhastigheten. Vi vill helt enkelt ha minimalt med avstånt mellan vagn och skothörn vid “normal” twist.

Jon Sverre hade tagit med sig damsugaren hemmifrån för att Vaccumbagga efter vi handlaminerat. Nu återstår det att få till en snygg avslutning i ytterkanten, planen är att tillverka en “trekant” av devinycell och laminera fast i däck, pinnpultar och aluminiumprofil.

Lite bilder från arbetet nedan, där Sandefjord bjöd på vårväder på Fredagen i alla fall.

 

 

 

Det har varit lite dött på Sailtrip.se fronten, dels har jag varit lite trött på segling, eller rättare sagt lite trött på Sinergian. Den är lite slitsam och dra runt med på semestern, så nästa år blir det 3/4 tonnare. Vi ska ändra om lite kring strukturen på Sinergian så jag kommer få en liten annan roll. Studerar fulltid utöver lärarjobbet och renoverar lägenhet, så då blir andra saker prioriterade….men nu ska försöka få lite ordning på seglarintresset.

Sinergian ska få helt ny lack, men jag focuserar bara på farthöjande egenskaper 😉 var nere och monterade av rodret, kölen ska av och fixas efter sommarens grundstötning, och då vill vi kunna lägga båten på en vagn.

Vi har lite problem med skotpunkten till focken, seglets underlik är ju skuret efter höjden på rufftaket, det innebär att när vi öppnar upp vinkeln, släpper ut seglet mot relingen, så blir avståndet mellan skothörn och vagnen stort. Då har vi inte riktigt kontroll på skotningen, och den blir väldigt vindberoende. Nu höjer vi upp skenan och skippar infuckersystemet, så får vi en helt steglös skotpunkt tvärskepps, tror detta kan ge oss lite extra speed, men framförallt 100% kontroll.

Bifogar lite bilder, mer info kommer löpande, kan avslöja att jag har några andra saker på G jag inte hann och få klart förra året, kommer bli en till raspberry ombord i alla fall…

 

Alla som var snygga på 90 talet minns Vengaboys Hits…Kontaktar ni “Mr Down Under”kan han köra den live…. (oguH)

I samband med att vi skulle byta storen mot en med större E-mått bestämnde jag mig för att förlänga bomen, lade till 20 cm för att få lite marginal. Passade även på att montera en 22mm axel och en 85 mm trissa, inga trissor för rev. Samt gjorde en extraförstärkning runt axlingen.

Har haft problem med friktion i framkanten av bommen, gjorde om detta till en lösning där linan går igenom framkanten och över ett hjul och rakt ner. Nu löper uthalet mycket lättare när man vill släppa på sakerna.

Började med att montera en frigolitbit som ja tejpade med paket tejp, inga avancerade saker här. Sågade till en lagom lång glasfiber rulle, rullade på epoxy och jobbade med aluminiumrollern hela tiden medans jag byggde varv på var för att slippa för många skarvar….

Fick lägga i två omgångar med slipå imellan, inte optimalt, men man är ju inte proffs. Modifierade två aluminiumrollar för att kunna förstärka skarven på insidan som är svagaste punkten, även om jag slipat den sylvass för att få bästa övergången. Långa rollerskaft och en “sma”l för att kunna pressa ur luften uppe och nere.

De har hållt upp till 20 knop i alla fall…håller de i 40 får framtiden utvisa…men jag är trygg…Bara Jon Sverre bakom ratten som är otrygg när bommen kommer…

Lite bilder från bygget nedan….gillar ställbara brotschar,  möjlighet att få perfekt passning…

 

Måste i alla fall fått pallplats i kategorin “Bonn Bränna”

Nu när vi gått in i semestermodus på Sinergian och VM är en bit bort, ligger på Kärringön just nu, så det är i alla fall 150 nM bort, kan man fundera lite vad som gick bra och dåligt dvs + o –  vi börjar med +

  • + Bra kryssfart.
  • + Bra starter när vi körde safe.
  • + Bra diskussion/lösning när vi inte nådde target på lätta kryssen.
  • + Bra hårdvara, båten är snabb.
  • + Bra Boathandling.
  • – Dåliga länsar.
  • – Katastrofstarter när vi chansar lite.
  • – Skulle behövt en ren spinnackertrimmer.

Vi får helt enkelt jobba med punkterna på minus sidan. Håller på o sparkar gång ett NMEA datalagringssystem så vi kan få ändå bättre tracking.

Nu gäller det bara att ha T-Shirt på och hålla brännan intakt hela semestern…Ska rengöra linsen på mobilen 😉

BonnBranna

Hade bestämt att vi skulle avsluta bra och försöka rycka upp oss lite i placeringarna. Bärjade med vindstilla där vi körde wakeboard på durkplattor bakom båten i väntan på att någon skulle sätta på fläktarna…

Startade bra, trodde vi i alla fall, men en x46:a ansåg sig som lovartsbåt ha rätt till plats vid startbåten, blev protest som senare ledde till diskning, men de hjälpte ju knappast oss.

Fick ett fördelagtigt vrid och jag tror vi rundade som ledare, seglade förbi Hennys pappa i XP44’n på kryssen, som vi hade målsättning att komma före i resultatlistan.

Sen kommer vi till länsen…och då bara rasasr båtarna förbi…vi får ingen som helst ordning på spinnakertrimmet, jag vet inte vad ja ska göra, sitter med storen o vill bara gråta när all placering vi vinner på kryssen är borta på några minuter.

Ja står för det ja sagt, att kan vi inte få ordning på spinnakertrimmet kan vi lägga ner seglingen…

37:a i VM kan låta OK, nej vi borde varit i Goldfleet, hade aldrig sagt de innan VM, men med den kryssfarten vi jobbat upp i alla vindregister, så är jag faktiskt besviken efter veckan, för det är rena misstag manövermässigt och taktiskt vi faller på.