Winchservice

Wincharna hade inte varit servade sista årtiondet och roterade knappt runt, samt någon hade bristfällig funktion. Dessutom var dom blankslitna och hade dåligt grepp.

Efter trummorna var demonterade och rengjorda satte jag upp dom i svarven och lättrade dom för bättre grepp. Dom nya dynemalinorna är hårdare och behöver en trumma med bättre grepp än 80 talets polyester “gummiband”.

Jag valde att använde vanligt Biltema marinfett till lager och växlar. Till fjädrar och backfunktionen använde jag en tunn hjullager olja (för inlineshjul). Budgetlösning i brist på annat… 

 

Tanken med att segla en lite mindre båt är att kunna hantera den själv, jag seglade Sinergian själv i närmare 30 knop utan Autopilot med 58m2 boltrope stor och försegel i profil. Klart det går, men det är ingen optimal lösning och ett himla slit med risk för att något blir skadat, för att inte tala om hanteringen i hamnarna.

I singelhanded optimeringen ingick därför en fjärrkontroll till dom tre B&G plottrarna (en på varje sida om nergången och en på masten för “siffervisning”). Vulcanseriens prisättning (erbjudande) innebär att det inte är någon ide att satsa på multidisplayer eller NMEA instrument, plotter blir i princip billigare.

Jag ville kunna kontrollera plottrarna när jag höll i rorkulten, därför fällde jag in den där. Man kan kontrollera den med samma hand som man håller i rorkulten (bakom handtagen) och kan se “framåt” hela tiden.

Skolan har fina ESAB Tig maskiner, bara sätta på AC, ta fram T-spriten och en stålborste och köra på. Slipning, spackel och lack och den var i nyskick igen 😉

Bilder från “bygget”  

I samband med att jag skulle montera två B&G Vulcan plottrar så passade jag på att fixa till ruffen. Rutorna var gamla och spröda, jag var inte intresserad av att dom skulle spricka av en våg ute på havet i hårt väder. Detta tror jag är en undervärderad risk med tanke på konsekvenserna om strömmen ombord slås ut och det mesta blir blött. Dessutom är det svårt att täta, kanske inte så många som gillar att agera levande vägg.

Förutom plotterhålen och nya rutor blev det nya Antal avlastare till Stor, Spinnacker, Genua 1 och Genua 2 fall. det är dessa som har högst belasting och dom gamla spinnlock höll inte måttet och renovera dom var inte lönsamt. Så därför ser ni dubbla V Grip 8-12 mm. Jag har 8 mm fall som ska få extra högfriktions strumpa utanpå i år, då löper dom lätt och låser bra.

Bilder innan allt är färdigt, som vanligt glömmer jag o ta några “färdigt bilder”….

Riggen hade inte uppdaterats på länge och skulle få en översyn. All metallskrot med 80 tals konstruktionen med uppspänning av toppvant med backstagen, har nog aldrig fungerat och vägde massa. Samt massa annat fix enligt nedan.

  • Backstag i Dynema
  • Checkstag i dynema, trimmbara från avlastare på rufftak (1:6 utväxling mot backstagen bortagen)
  • Lasyjacks i 3 mm Dynema (lyckades inte splica 2mm på ett bra sätt) med minsta antalringarna.
  • Hakplåtar till Toppvant och nya vant (tidigare genomgående bult)
  • Hakplåtar till Undervant och nya vant (tidigare genomgående bult)
  • Ny Topplanterna
  • Ny Vindexbelysning
  • Ny B&G vindgivare
  • Nytt storfall 1:2 utväxling med Tylaska schackel
  • 1:2 utväxling backstag med Nublock, dessa block upplevs som en genial konstruktion.
  • Dubbla akterstag i 3 mm dynema med akterstagstäckare (ej trimfunktion bara dämpa rörelserna i mast toppen)
  • Antalring på däck till nedhal.
  • Tie On block till storskot och uppdaterat skot.
  • Nya fallblock till geuafall
  • Ombyggning av fästet till blocket för spinnackerfallet för ökad stabilitet.

Kan väl summera det att “allt” hade ärgat fast och fick borras bort, hade ingen betydelse vilket arbete som skulle göras. Nu sitter i alla fall allt monterat med massa antikärvpasta, så det ska kunna demonteras om 20 år 😉

Fåglarna hade byggt bo i masten så arbetet vid fallblocket fick pausas till flyttlasset gått….

Bilder från uppdateringsarbetet nedan. 

Sommaren 2016 kände vi lite på den Norska stenen, vilket resulterade i reparation genom försäkringsbolag. Båten blev tillgänglig vid årsskiftet 2016/17 och kölen togs av, sedan hände inget ting. Kölen stod i vaggan och väntade, problemet är att det tar en stund och spackla upp en köl då det måste ske i flera omgångar, sedan måste man fräsa ut alla sprickor och lägga i på nytt samt förstärka vid skadade ställen.

Tyvärr slutade det med att man kladdade på spackel och gick löst med excenter slipen. Hade dom inte gjort något med kölen hade den varit i betydligt bättre skick än när dom var färdiga. Det blev en katastrof, någon jämnhet existerade inte längre och överalt där dom spacklat och slipat var det slätt som en köldskadad vinterväg. Tänker att Framnæs Maritime Senter i Sandefjord borde hålla sig till att rulla på lite bottenfärg och byta olja.

Blev arbete mellan 08:00 och 24:00 med snabbhärdande epoxi och dieselvärmare. Bredspackel och långkloss med K40, 80, 120, 180 papper och aluminiumprofiler för uppspackling av bak kant på kölen, inte koll på antal meter papper men det låg en gigantisk hög när arbetet var färdigt.

Lite bilder från arbetet. 

Vi har bara ett litet hårfint problem med Sinergian, kölen står 20 m från båten. Varvet som ska reparera kölen efter somarens grundstötning hade i helgen inte ens börjat på detta. Dom demontera den i februari och sedan har den stått och väntat…

Dom ska inte göra något förren den sitter på båten, men den rostfria plattan ovanpå måste riktas. Dert hade kommit in vatten mellan innerlinen och skrovet pga att det blivit några småskador, vatten som har kommit innifrån båten. Planen var nog att man skulle vänta på att de skulle rinna ut sakta sakt med hjälp av avfuktaren.

I helgen tog väl tålamodet slut och vi borrade tre nya hål för att själva få ur allt vatten, det vattnet som inte rann ut självmant kunde vi få ur med våtdammsugaren. Så nu får vi hoppas på att dom sätter en jvla fart så vi hinner få båten till faerdern.

Det var inte balsa i skrovet under vattenlinjen, så rädslan för att hela skrovet hade delaminerats kan vi nog styryka nu.

Lite bilder på båten…allt kan vi inte visa än…något måste bli en överaskning på regattabanan 😉

.

 

 

Jag hade sedan tidigare tagit bort all bottenfärg och slipat ner skrovet med K120 fram till bakanten på kölen, samt på roder och köl. Nu skulle detta epoxymålas samt spacklas. Jag började med 5 lager grön, efter det 7 lager grå. International rekomenderar minst 5 lager, jag spädde ut färgen så den skulle vara lättare att rolla ut samt skulle ha några extra lager eftersom jag skulle slipa lite.

Efter målningen spacklade jag skrov, köl och roder 2 gånger med utunnat epoxispackel och en bred spackelspade. Då får jag lagt i alla små ojämnheter samt den appesinskalsliknande ytan, detta ger mycket mindre sliparbete, du får ett tjockare lager och en hårdare yta.

Paralellt med epoxymålningen byggde jag upp bottenprofilen akter om kölen. Ett vattenpass fastsatt med spännband gjorde att jag fick en rak profil att utgå från. Pga härdningstiden använde jag glasfiberspackel till hela detta jobbet, paket tejp och någon träkloss fick även fungera som mall. När jag hade en rak samt någorlunda jämn uppspacklad yta, skruvade jag fast två aluminiumlister jag borrat hål i och riktade in dessa med hjälp av ett snöre. Jag slipade och spacklade tills listerna hade fått en symetrisk yta, sedan var det bara att lossa listerna slipa ner lilla kanten med k40 långkloss och spackla i hålen.

Eftar att ha tagit bort all bottenfärg akter om kölen var det dags att slipa skrov, köl o roder, startade med K120 på teleskopskaft för att få bort dom största topparna, efter det K180 på lånkloss för att få en jämn yta. Avslutade med K240 för att få en slät yta. Det är alltid lika tråkigt att rulla på bottenfärg på en jämn slät yta, men ett lager VC17 bygger inte så mycket samt ger än väldigt bra yta. Ska erkänna att jag blev väldigt mör i axlarna av allt slipande, epoxy äter ju dessutom fullkommligt papper.

Till nästa år återstår att epoxymåla akter om kölen samt lite småjusteringar på resten av skrovet. Även kölens nederdel=under, behöver få lite kärlek då man inte kommer åt detta när båten står uppställd. Beställt ny ekolodsgivare för innomskrovsmontage, tänkte ha gjort detta 2018 men upptäckte sprickor i den, därav den dåliga planeringen. När jag lyfter o spacklar igen hålet ska jag även passa på o fixa lite med kölen. Vinsten med detta är ju även en bättre bottenprofil och en snabbare båt.

Bilder på arbetet nedan, så nu är snart båten i medel SRS skick, kanske det faktiskt blir någon tävling under 2017???

 

 

 

I höstas slängde jag ju i 3/4 tonnarn för att se så allt fungerade, provköra motorn med belastning, kontroll av genomföringar samt rigga på så att alla delar var intakta och fanns kvar.

Så i år blir det att cruisa runt i en IOR Balja. Fördelen är att man kan ha spinnackern i bakfickan och man slipper dipgippar. Travare i storen och lazyjacks ska bli riktigt nice. Ingen mer 58 m2 stor med boltrope som ska försöka tyglas på däck. 7 fot kortare, halva vikten, lägre fribord kommer göra hanteringen i hamnar lättare jämfört med Sinergian, framförallt när det blåser.

Båten var målad med fartygsfärg i kombination med seaslide coating.  Är skeptisk till att man någonsin haft VM klass på skrovet (trots att man kom 12 i VM 81) det var stora ojämnheter. Tog bort all fartygsfärg, sedan slipade jag ner skrovet fram till propellraxeln, denna är den viktigaste delen och det jag hinner med i år. Som ni ser på bilderna gick det igenom till glasfibern på vissa ställen (båten har ej gelcoat) men nu har jag ett cammouflagefärgat “jämt”underlag för epoximålning och vidare spackling.

Efter att jag även slipat ner köl och roder spacklade jag upp akterdelen på köl och roder till en rak snedvinkel med hjälp av plankor, tvingar och spännband, efter dessa var bortagna fortsatte spackel och sliparbetet för att få till en jämn avslutning. Även underdelen på köl och roder spacklades upp till vassa kanter. och som vanligt måste kölens framkant få lite kärlek för att leverera en jämn vattenström.

Nästa steg är att slipa hela skrovet med långkloss och 40 korn för att få ett bra grepp på efterföljande epoxylager. Några lager epoxy innan det ska spacklas, slipning, mer epoxy. Avslutning med förtunnat epoxyspackel som lägger i dom sista ojämnheter samt tar bort apelsinskalsytan så det blir väldigt lite slipning i slutfinnishen.

Masten ska även ordnas till med lite mer dynema etc, mer om detta längre fram.

Bilder från Påskmecket nedan, Patrik lyfte i Världens hetaste TUR 80, med spegelboll och batteripark likt en Tessla.

Så var det dags för en ny arbetshelg med Sinergian. Kvällen innan hade jag inhandlat en alldeles för dyr aluminumbit. Klippte till sex bitar i skolans sax, för att sedan bocka till dom i en maskin, där man behöver vara tysk diplomingengör för att miskinen över huvud taget ska röra sig.

Tänkte det kunde vara snyggare designmässigt om dom hade mer än 90 graders vinkel, lite osäkert om det blev omptimalt montagemässigt. Dom urkapade hålen hade väl inte mm tollerans direkt 😉 så det blev lite justeringar…och mycket spackel… Konstruktionen byggde på att den skulle vara lätt att monterad och justera in samt vara stabil.

Bakgrunden för hela modifieraingen är att seglen är sydda föra att skotas mot rufftaket med minimal twist när man utnyttjar infuckern, när man flyttar ut skotpunkten på däcket blir avståndet mellan vagn och segel för stort, då ändras “skotningen” med vindhastigheten. Vi vill helt enkelt ha minimalt med avstånt mellan vagn och skothörn vid “normal” twist.

Jon Sverre hade tagit med sig damsugaren hemmifrån för att Vaccumbagga efter vi handlaminerat. Nu återstår det att få till en snygg avslutning i ytterkanten, planen är att tillverka en “trekant” av devinycell och laminera fast i däck, pinnpultar och aluminiumprofil.

Lite bilder från arbetet nedan, där Sandefjord bjöd på vårväder på Fredagen i alla fall.